Lite historik
Att bly, eller mer exakt blytetraetyl och blytetrametyl, började användas
i motorbensin berodde inte i första hand på att man ville ha ett
slitageskydd utan på att det var svårt att få ut högre
effekt ur motorerna utan att de knackade p.g.a. att oktantalet var för lågt.
Knackningarna uppstår när bränsle/luftblandningen förbränns
kontrollerat dvs en del av bränslet antänds p.g.a. av självantändning
efter det normala tändförloppet. (Vid en normal förbränningsprocess
ökar trycket och temperaturen i förbränningsrummet p.g.a. att
gasen expanderar vid förbränningen. Samtidigt sker en värmestrålning
från flammfronten till den del av bränsle/luftblandningen som ännu
ej antänts. Om trycket och temperaturen överskrider de kritiska värdena
för bränslets självantändning, kommer det återstående
bränslet att antändas spontant innan den egentliga flammfronten nått
fram. Antändningen av den resterande gasen sker explosionsartat och ger
upphov till en kraftig tryckvåg som studsar mellan förbränningsrummets
väggar och ger upphov till knackningen. Alternativa teorier beskriver
knackningen som en följd av att flammfronten accelereras till överljudshastighet
och slutligen tänder den återstående bränsle/luftblandningen
explosionsartat. Oberoende av knackningsmekanismen är resultatet det samma,
en ökad värmebelastning på förbränningsrummets väggar
och tryckvågor med momentant mycket höga tryck som leder till skador
på delarna i förbränningsrummet.)
När oktantalet höjdes kunde man således ta ut högre
effekt ur motorn och därigenom höja verkningsgraden vilket innebar att
bränsleförbrukningen sjönk. Blyets slitageskyddande effekt fick
man på köpet. upptäckten av blyets effekt på oktantalet
gjordes i början av 20-talet.
Till en början såldes "blyet"
separat men snart började blyad bensin säljas färdigblandad främst
p.g.a. hälsoriskerna vid hanteringen av blytillsatsen. Efter andra världskriget
var all bensin som såldes blyad. De mängder bly som tillsattes
bensinen var betydligt högre än vad som krävs för att få
ett tillräckligt bra slitageskydd.
1962 började debatten om blyets skadliga inverkan på miljön
ta fart och därefter har blyhalten successivt sänkts.
Konsekvenser av blyfri bensin
Det var nu det blev aktuellt att ta hänsyn till blyets
slitageskyddande egenskaper. Slitage-skyddet fås genom att blyet avsätts
på ventlisätena och därigenom hindrar att material från
ventilsätet fastnar på ventilen. Det material som fastnar på
ventilen fungerar sedan som slip-medel och snabbar på förslitningen då
ventilen roterar något vid varje öppnande. Processen är således
accellererande.
Vid försök som gjorts av svenska Shell med
nyrenoverade toppar och ej blyersatt bensin slets ventilsätena ned helt
efter ca 500 mil.
Tack vare utvecklingen av raffineringstekniken gick det
att framställa bensin som inte krävde så mycket bly för att
få tillräckligt höga oktantal. I och med att man införde
krav på katalysator i Kalifornien i mitten av 70-talet blev man tvungen
att helt ta bort blyet ur bensinen för att katalysatorn skulle få någon
livslängd att tala om.
För att ventilsätena inte skulle ta
skada har hårda ventilsäten införts i motorerna.
Blyersättningsmedel
Då myndigheterna ville införa blyfri bensin över
hela linjen insåg man samtidigt att det inte gick att kräva att alla äldre
bilar skulle skrotas. Därför finns det nu 96 och 98 oktanig blyersatt
bensin att köpa parallellt med den blyfria 95 oktaniga bensinen, även
98-oktanig katalysator-bensin förekommer.
Blyet är ersatt med
natrium eller kalium beroende på vilket bensinbolag man väljer. Det går
inte att säga att något av alternativen är bättre eller sämre
än det andra.
Vad skall man tanka en 15/17 med?
98-oktanig
blyersatt! Detta får gälla tills någon, Dennis, har lyckats
reda ut om de ventilsäten som sitter i våra bilar eventuellt är
tillräckligt hårda för att tåla helgrön 98-oktanig.
Tänk på att det inte finns något kalium-/natriumminne.
När
den blyfria bensinen infördes sades det att man kunde köra några
tankar med blyfritt och sedan tanka en tank blyat osv. glöm det!
- Att tänka på:
- - Viktigt med inkörning efter ventilrenovering
- - Kontrollera ventilspelet, OBS att ventilspelet minskar när sätena slits.
- - Färgen på tändstiften stämmer inte med de referensbilder som
finns för hur stiften skall se ut när motorn är rätt justerad.
Något om oktantal
Oktantalet är ett mått på bränslets lättantändlighet,
ju högre oktantal desto svårantändligare.
Kring 1970 började
det bli populärt med högkompressionsmotorer som var avsedda att köras
på 100-102 oktanig bensin. Dessa motorer kan få problem att gå
knackningsfritt på 98-oktanig bensin.
17TS har ett kompressionsförhållande
på 10,25 och kan misstänkas vara i farozonen. Av mina
efterforskningar att döma har man i de amerikanska varianterna sänkt
kompressionen till 8,6 för att klara den lågoktaniga blyfria bensinen
som fanns i USA i mitten på 70-talet.
För lågt oktantal
kan också ge upphov till glödtändning dvs varma delar i förbränningsrummet
eller för hög kompression (P=V*T som vi alla minns från kemin) får
det allt för lättantändliga bränslet att tända.
Glödtändningen
skall stoppas omedelbart, lämpligen genom att släppa upp kopplingen
med en växel ilagd.
Vad göra?
Försvaret har tagit det politiskt korrekta beslutet helt gå över
till 95-oktanig blyfri bensin. Detta har inte varit helt problemfritt.
Då
fordonen inte körs särskilt mycket är en stor del av dem från
60- och 70-talen. På motorer som inte avses köras så långt
tar man smällen och lägger in en renovering i underhållsprogrammet!
Då de flesta motorerna är från ett inte helt okänt
bilföretag på västkusten har man varit i kontakt med detta företag
och diskuterat saken och kommit fram till följande: Om man sänker förtändningen
och lägger i dubbla topplockspackningar så skall det kunna fungera.
Ford V6:an som sitter i Bandvagn 206 tål inte 95-okatanig blyfri överhuvudtaget.
Vi får väl prova oss fram och se om något behöver göras
och i så fall hur mycket.
Som kuriosa kan nämnas att en trimmad
17TL lider av ovan nämnda problem. Om man sänker tändningen för
mycket riskerar man att bränna ventilerna.
Ett enkelt tips som delvis
löser problemet med knackningar är att ge 17 i att gasa så
mycket på låga varav.
Övrigt
Om någon vill ha mer information om bensin m.m går det
bra att kontakta undertecknad. nämnda problem ombedes skicka in artiklar om
dettta så att information, råd och dåd sprids inom klubben.
- Arne Bogegård
- Timotejvägen 15/84
- 192 69 SOLLENTUNA
- Tel: 08-754 16 86
- Källor:
- Bensin som motorbränsle av Nils-Gunnar Svensson, SAAB Automobile AB, Trollhättan
- Blyersatt bensin - ett fullgott alternativ? av Börje Kronström, AB Svenska Shell.
- Arbetskamraterna på FMV
Kommentar:
Jag har hört en annan intressant sak om blyersättningsmedelen,
nämligen att när bensinen står för länge bildas det
utfällningar ("flockas") i bensinen. Dessa utfällningar
hamnar så småningom i förgasaren eller insprutningen där
det kan ge samma symptom som "skit i förgasaren".
Alltså
skall man inte ha bilen stående för länge med bensin i tanken,
men å andra sidan så rostar tanken mer om den är tom. Mitt förslag
är att när man ställer undan sin bil en längre tid bör
man tömma förgasaren. När man kört slut på den första
tanken efter undanställningen kan det vara lämpligt att byta
bensin-filter.
Jag vill också passa på att tacka Arne
för hans bidrag till spalten "I GARAGET". Om ni har eller har
haft några problem med bilen så skicka gärna in en kort berättelse
till mig. Det behöver inte vara färdigt för publicering direkt,
det kan jag fixa till när jag fått det. Skicka gärna foto på
bilen.
/Magnus Bjelk
Modern bensin i gamla motorer
