
Egentligen var det meningen att vi skulle varit lite fler på resan, men nu blev det bara
Jan Karlsson och jag. Antingen var det pengar som saknades, eller så hade
man inte mer semester att ta ut. Själv hade jag inte haft möjlighet
till att ta semester tidigare, så mig passade det bra.
Eftersom vi körde
med Jannes Espace, så tyckte vi att vi kunde besöka lite skrotar på
vägen, när vi nu hade fått extra mycket plats i bilen.
Vi åkte från Malmö på söndag eftermiddag. Vi
var därmed lagom framme vid skroten i Norderstedt utanför Hamburg på
måndag morgon. Här tillbringade vi någon timme, och skaffade
lite delar till Dennis. Efter det fortsatte vi till Holland för att leta
efter en skrot som ordförande i holländska 15/17 klubben hade
rekommenderat. Jag är inte helt säker på att vi hittade rätt,
men på skroten sa de, att det var den enda skroten i närheten.
Iallafall, holländare kör japanskt, punkt slut.
När vi hade
dragit den slutsatsen, fortsatte vi till Belgien, närmare bestämt
Antwerpen. Där tillbringade vi natten på det första i en rad av
Formel 1 hotell. När vi åt frukost fick jag tag i de lokala gula
sidorna. Vi gissade på att det kunde heta något med auto
eller så. Efter lite letande hittade vi en annons med en bild på en
bil, som såg ut att sprängas i bitar. Dit åker vi!
Ha ha,
när vi lyckats ta oss dit, visade det sig att det var en
bilreservdelsfirma. Efter lite språkförbistring lyckades vi förklara
vad vi letade efter. Det visade sig att de hade en reklamkarta, som visade hur
man tog sig till den lokala skroten.
Det första man såg när man kom in på skroten var en
gammal Tatraplan 603 och två stycken likbilar av amerikanskt märke.
Vi knallade runt och tittade lite, och sedan bestämde vi oss. Här krävdes
en rejäl insats. Vi gick tillbaka till bilen för att hämta
verktyg m.m.
På skroten fanns det bl.a. en mycket frisk R15 TL -72,
som vi plockade mycket från. Jag fick köpa främre kofångare
för endast 500 belgiska franc, vilket motsvarar 100 kronor. Ett riktigt
fynd! Visserligen var den nedre halvan lite sned, men övre halvan var
kanonfin i kromet. Eftersom det var en tidig R15 TL hade den ingen puckel på
huven. Den tyckte vi kunde vara kul att ha.
Vädret var kanonfint hela resan, utom i Tyskland, där det var råkallt.
Nu förbannade vi oss för att vi inte tagit med shorts. Vi blev rejält
svettiga, när vi stod där och skruvade. Det var säkert närmare
25 grader.
När vi skulle ge oss av hade det kommit en belgisk Tatra
entusiast som mekade för att få igång den gamla 603:an. Jag
tyckte det verkade vara ett hopplöst fall, men han sa att han tänkte köra
den hem.
Sedan bar det iväg mot Frankrike. När vi körde ut ur Lille
skymtade jag i ögonvrån något, som såg ut om en skrot.
Mycket riktigt, det var det. Här fanns det rikligt med nyare Renaulter. Här
kunde Janne köpa delar till sin krockade R19 och sin nyinköpta R11
Turbo. Det fanns även en fin R15, men det var nog någon som skulle göra
vid den. Det stod nämligen "Rör ej" på den.
Efter
det for vi vidare mot Rouen, där vi övernattade. På morgonen var
det dags för nästa skrotrunda, den här gången i Rouen. Här
kunde jag köpa de flesta av de delar som är speciella för en R16
TX. Det enda som saknades var en av strålkastarna, delar av grillen och
den 5-växlade lådan.
På skroten fanns det också en j
ättefin R16 TL, som hade gått mindre än 5000
mil. Nycklarna satt i motorhuvslåset. Det var bara att sätta i ett
batteri, tanka och köra. Tyvärr var det inte lika lätt att få
köpa den. Ska sanningen fram så ansträngde jag mig inte alltför
mycket. Jag behöver inte en bil till. Dessutom hade det kanske blivit lite
problem med myndigheterna.
På nästa skrot i Rouen fanns det
två stycken R15 TL. Den ena var i jättefint skick. Den plockade vi
mycket delar på. Tydligen hade den blivit krockad bakifrån, bakre stötsköld,
bakskärmarna och bakstammen var nybytta. Stötskölden tog jag hand
om. En prima förardörr hade min far beställt, och den var
verkligen prima.
När vi hållit på en stund upptäckte
vi också att man tar långlunch på franska skrotar. De hade stängt
mellan 12 och 13. Det passade oss fint, för då kunde vi käka
lite och lasta om, det började nämligen bli fullt.
När vi plockat de sista bitarna så bar det iväg mot
slutdestinationen, Paris. Som alltid blir det gärna lite senare än man
hade tänkt, och dessutom var det lite svårt att hitta ett ledigt
hotell, så det blev ytterligare en sen kväll.
Dagen efter var det dags för Parissalongen. Trots att det var otroligt mycket
folk som skulle dit var det inga större problem att få en
parkeringsplats, och det var nästan ingen kö för att komma in.
Enda anmärkningen är att det var lite dyrt att parkera. Det kostade
oss 70 kr att parkera bilen, men inträdet var lågt, så det jämnade
ut sig. Väl inne konstaterade jag att här gäller det att
prioritera. Svensson, och Fransson bilar var det inte tid till, det var bara att
gå direkt på godbitarna.
En hel del tid tillbringades i Renaults monter. Det var kul att få se alla dessa
experimentbilar på riktigt, men samtidigt stod det också klart att
det var bara experiment, med ett undantag:
Renault Espace F1. Vilken buss! Det hade varit något att bräcka Porschar och BMWar på
autobahn med.
I en monter i anslutning till Renaults så hade en
fransk karosserifirma en Safrane kombi utställd. Tyvärr lite väl
rund och bullig för min smak, men ändå inte helt fel. Sedan fick
vi provÅKA en Renault Safrane V6 Baccara. I år fick man inte som förr
provköra, och det tog udden av det hela.
När vi var ute vid provåkningsstationen
så kunde vi i lugn och ro titta på alla Renaultmodellerna. En sak vi
upptäckte var att Twingo 95 inte har gröna knappar utan nu är de
blå. Där fanns även Clio Williams, R19 cab med mera.
Naturligtvis fanns det mycket annat kul att titta på, bland annat fanns det en utställning
med gamla filmbilar. Där fanns James Bonds Aston Martin, Batmobilen med
flera. Tyvärr var det en del av dem som var ganska oblyga kopior, för
att inte tala om Helgonets P1800, vars kofångare var helt genomrostad.
Renault, och de flesta andra stora biltillverkarna, hade en souvenirbutik i en speciell hall. Här
kände jag mig tvungen att köpa en modell av en R16 -65. Det är
bara färgen som skiljer sig från min riktiga 66:a där hemma. R16
var ny i sortimentet av klassiker, där det naturligtvis finns 4CV, R4 och många
fler.
När vi var på väg ut så råkade vi av en
slump stöta på Renaults experimentbil Racoon som var ute och körde
för egen maskin, häftigt.
Efter bilsalongen tyckte vi det var lagom att gå och shoppa lite i
varuhusen. I Frankrike köper man förnödenheter som bildäck
och bilbatterier på vanliga varuhus. Ett av det vanligaste, och med bäst
sortiment, heter Carrefour. Här kan man köpa det mesta till bra
priser. Vi var även på Norauto som är en biltillbehörsaffär.
Där hittade jag backspeglar av den typ som sitter på bland annat R16,
för bara 100 kr styck. Ett par sådana kromblaffor kommer att pryda
min R17, så småningom.
Framemot kvällen började man
bli lite småtrött, och plattfotad, men då var det dags för
CARs sectione moderne att ha möte i lokalerna på Billancourt, så
vi for dit. Gissa om de blev förvånade att få så långväga
besök på sitt vanliga veckomöte!
En av deltagarna hade kommit
i en R16 TS som fångade min uppmärksamhet. Den var i ganska skapligt
skick, lite bucklig men så blir det lätt i Paris. Det som var så
intressant var att den hade läderklädsel. När jag tagit reda på
vem som ägde bilen, så visade sig att han hade ytterligare en läderklädsel
hemma, som han kunde tänka sig att sälja. Han hade dessutom all de
detaljer som jag saknade för att få en komplett uppsättning TX
delar. Det enda problemet var den 5-växlade lådan. Eventuellt kunde
han fixa en till lördagen då det var reservdelsmarknad i CARs
lokaler. De andra delarna hämtade vi på stört. Espacen var ju
redan överlastad så fick vi ta stolar och baksätet på
taket. Ni skulle hört kommentarerna när vi tog in en omgång
bilstolar på hotellet. Vi kunde ju inte lämna dem på biltaket,
då hade de kanske utvecklat ben under natten.
Helt plötsligt hade det blivit fredag och sista chansen att besök
Paris bilskrotar, men först skulle vi hämta de nya reservdelarna till
klubben på Garage Dougy. Garage Dougy är en liten Renault verkstad där
vi brukar göra våra inköp av nya Renault delar. Det tog en liten
stund att kontrollera att allt fanns med, och Janne skulle dessutom beställa
lite mer, bland annat en vindruta till sin R19. Rutan hämtades på
Renaults centrallager medan vi väntade, vilken service!
I verkstaden
fanns ägarens privata projekt också, en kitcar med R4 bottenplatta.
Allt var nytt, inklusive bottenplattan. Så småningom skulle det
likna en klassisk sportbil, Morgan och liknande. När monsieur Gamot, vår
förre reservdelsleverantör som nu gått i pension, fick reda på
att vi var i Paris ville han komma över och hälsa.
Det ena gav
det andra, och helt plötsligt hade tiden sprunget iväg. Vi beslöt
oss för att det inte fanns tid att besöka Paris skrotar. Dessutom hade
vi inte plats att göra några vidare inköp.
Istället gick vi på Colline de l'automobile, ett bilmuseeum nära den nya
triumfbågen. Ett lite annorlunda grepp var att de visade bilens utveckling
och historia med små automatiska dockteatrar. Man hade en hel del bilar
som konstruerats av den relativt okände Gregoire. När vi tittat på
alla bilar, så gick vi tillbaka till Garage Dougy där vi lämnat
bilen.

Eftersom stommen i baksätet på en R16 är samma, oavsett om
det är läderklädsel eller inte så bestämde vi oss för
att demontera dessa, så att vi fick plats med allt som vi skulle ta med
hem. Det var lättare sagt än gjort, vilken massa klämmor de har
satt fast klädseln med.
På lördag förmiddag
var det reservdelsmarknad i CARs lokaler på Billancourt. Här fanns
det mycket delar, men det fanns inte så mycket till R15 / R17, det mesta
var till äldre bilar 4CV,R8 med flera, men även en del prylar till
R16. Jag lyckades snoka reda på ett par halvljusinsatser till R17.
Han som sålde
visste inte vilken modell de var till, och därför kunde jag få
dem för en spottstyver. Efter ett tag kom vår bekanting från
CAR som hade lovat försöka fixa en R16 TX växellåda till
mig. Jodå han och hans kompis hade under fredagen fått tag i en låda
och monterat ur den till mig. Med lådan följde alla delar som behövs
för att byta till 5 växlat, växellådsfästen, länkage
med mera. Nu var bara frågan, hur skulle vi få hem den? Vi fick
lasta ur allt på parkeringen och stuva så noggrant det bara gick.
Vi fick in allt utom Jannes R18 Turbo fälgar med däck, de fick vi lägga
på taket. Sedan bar det av hemåt.
Det tog emot att behöva
lämna Paris med 20-25 °C, för att åka hem till kalla
Sverige, men allt roligt har sitt slut. När vi började närma oss
Tyskland tyckte jag att det lät konstigt från taket, så vi
stannade och kollade. Det var tur det, för surrningen av däcken hade
flyttat sig så de kunde ramlat ner. Eftersom jag lagt remmarna genom fälgarna
var det ingen större fara, men det hade sett kul ut med däcken hängande
på sidan, som på en gammal båt. För att inte tala om hur
lacken hade sett ut.
Vi anlände
till ett närmast vinterkallt, -2 °C, Malmö på söndag
morgon med första båten från Dragör. När vi lastat av
mina grejor åkte Janne vidare mot Jönköping.
/Magnus Bjelk